4 maj, 2009...2:35 e m

Månskensvargen

Hoppa till kommentarer

manskensvargen

Jag läser gärna historiska ungdomsböcker. Med en viss sorg ser jag hur utgivningen av dessa har sjunkit. På 80- och 90-talet fanns det mycket att välja bland men idag är det annorlunda. En riktigt bra historisk bok kan vara intressant ur flera aspekter. Samtidigt som man lär sig en hel del om livet förr i tiden ger den oss läsare perspektiv på vår egen tillvaro.  De problem som vi själva kämpar med kan i det närmaste verka löjliga när man läser om hur människor hade det förr.

Ta till exempel Ylva i Elvira Birgitta Holms senaste ungdomsbok Månskensvargen. När hon är femton år tvingas hon fly till skogen för att överleva Pesten. Trots att hon förlorar allt fortsätter hon att kämpa. Vid ett flertal tillfällen lyckas hon – tillsammans med Mikael, en stum köpmans son från Visby – lura döden.
Ylvas kunskaper om hur man på bästa sätt överlever i naturen och botar sjukdomar har hon lärt sig av sin mor medan hennes far aldrig drog sig för att lära henne manssysslor.

I den nära sexhundra sidor långa romanen som tog fem år att skriva koncentrerar sig författaren först på Ylvas levnadsöde. Mikael, som efter en chock inte kan prata, förblir en gåta ända till en dag då han överfalls och skräcken ”botar” honom. Det han har att berätta är kantat av hat och hämndbegär, men han har också upplevt den förbjudna kärleken till en vuxen man.

Det här är en intensiv berättelse som är skrivet på ett vackert språk om två ungdomar som är märkta av sina upplevelser. I sin utsatta situation dras de till varandra och deras gemensamma upplevelser tvinnar dem med tiden samman.

Dag

Lämna ett svar